Arnes problem med verkligheten

På tåget i fredags utbrast Arne Anka på t-shirten emot:

Vadå? Jag har inga problem med spriten. Jag har problem med verkligheten!!

Missbrukets fog fångat på en t-shirt...



Nostalgi

                                            


Idag vaknade jag av att regndropparna smattrade mot fönsterrutan. Sommarens sista dag. Imorgon börjar allvaret igen och ljumma sommarkvällar, uppfriskande kvällsdopp, smak av mjukglass på läppen och nakna tår i det sommarvarma gräset blir ett minne blott. Natursköna Blekinge


      


            

            

och fantastiska sommarkvällar såsom den då Winnerbäcks varma röst fyllde Mölleplatsen


           Lasse    min sommarpåg

Jessica med syster Maria    Johan och Torre    Malin och jag

          Somrig Emil        Dandy


är några soliga minnen som kommer lysa upp höstmörkret framöver.


Brev och åter brev kommer bytas ut mot kunskap och åter kunskap. Eller åtminstone en strävan efter kunskap. Äventyret på min gula postacykel är förbi. Jag kommer nog aldrig mer dela ut post till Pamela Andersson eller Conny Ko, aldrig bli jagad av hundar i samma utsträckning, aldrig mer bli kallad postbärare av söta små änglaflickor och aldrig mer dela ut IKEA-kataloger i tungviktarklassen. Avsked är inte min bästa gren, men jag ser på framtiden med tillförsikt. Det ska bli kul att höra om klassisarnas sommarbravader och spännande äventyr. Skönt att få utmanas intellektuellt. Kittlande att komma ytterligare ett steg mot ett yrkesliv.


Det har varit en fin sommar. Underbara människor har varit soltrålarna på min himmel även då gulbollen lyst med sin frånvaro. Flytten och Barcelona har varit sommarens höjdpunkter, men alla små och stora händelser därutöver har bidragit till lyckokänslan i magen. Jag mår bättre än på mycket länge, antagligen bättre än någonsin. Jag hoppas så innerligt att den glada magen får följa med in i höstdiset; dansa med den kyliga vinden och vandra på den lövbeklädda marken. Le mot alla varma tekoppar jag tömmer, och mysa under de varma filtarna när teven visar film.


Jag förbereder mig redan. Låter varmt te fylla min strupe och toner från Norah Jones dansa in i mina öron. Kanske ska jag ta en sväng på stan och hösthandla? Det är så mycket jag vill hinna. Tiden så knapp. Ikväll blir det träning och sedan hockeymatch. Jag och Jenny ska dricka varm choklad och heja på våra män, som för stunden blir konkurrenter.


temys

All sommarnostalgi får mig att tänka ytterligare ett steg bakåt. På hur oerhört annorlunda mitt liv såg ut för bara ett år sedan. På hur fantastiskt mycket som hänt. Det har sannerligen varit ett år av förändring. Ett år fyllt av känslor och avsked. En tid som gav mig ett sagolikt möte och ett liv som idag känns så bra. Tänk vad livet kan förändras och hur beslut kan ändra våra stegs riktning. Vad bra det kan bli när man vågar ta steget och hoppa av den stig man går på; kasta sig ut i ovissheten och otryggheten.


Denna timme har verkligen gått i nostalgins tecken. Det är dags att ta nya tag nu och bege sig mot nya äventyr. Jag dricker upp de sista tedropparna och låter Norah sjunga på refrängen. Hösten är här med nya berättelser, och jag välkomnar den med öppen famn. Vad den bär med sig är det ingen som vet, men tidens förgänglighet och livets oförutsägbara gång är nog det som är dess charm.


Babyboom

Igår var det en riktig bebisdag. Eftermiddagen ägnades åt Jenny och Rufus som kom på lunchbesök, och kvällen åt Beata och Jockes lille Sebastian. Självfallet charmade båda minipågarna mig totalt, och det ska bli så spännande att följa hur mina vänners små mirakel utvecklas och växer.

Jenny & Rufus    rofyllt   


Sebastian i pappas knä       


Sugen på friterade ankar?

Är det någon som är sugen på ankar rätt? I så fall kan jag tipsa om en superb kinarestaurang med god friterade anka!



Nöjd

Åh vad nöjd jag är just nu. Vi har kommit något sånär i ordning i lägenheten och går mest runt och myser och trivs. Helgen blev sådär helbra, och till på köpet så är jag ledig idag. Det enda som skulle kunna fattas är en stundande resa till inbjudande turkosblått vatten och böljande mjuka vita stränder, men i ärlighetens namn så vill jag nog inte resa bort. Jag vill vara här med alla mina älskade. Alla er som grattade mig på min dag och som förgyllde mitt födelsedagsfirande. Alla er som jag tycker så väldigt mycket om.

För att försöka sammanfatta mitt födelsedagsfirande, så blev onsdagen väldigt lugn. Jag jobbade, shoppade loss i Oasens djungel och på Ilvas vackra vidder. Åt kinamat med mamma och pappa och kramade sedan min käre sambo som hade gjort mål i sin match, precis som han lovat dagen till ära. På fredagen blev det kalas för om inte hela, så åtminstone en del av både min och Björns tjocka släkt. Av Malmö stad hade jag beställt fyrverkerier utanför huset och de ställde pliktskyldigast upp med en färgsprakande himmel. Lördag kväll var det dags för tjejmiddag med 'sex and the city' som tema. Med cosmopolitans i handen och trippandes runt på höga klackar förgyllde många av mina bästaste tjejkompisar min kväll, som avrundades med en svängig natt på Etage. På söndagen kunde jag äntligen ta det lite lugnt och bara slappna av, och njuta av alla trevliga besök vi fick under dagen. Tack alla som gjort min helg minnesvärd!

Lite dokumentation från lördagskvällen:

Malin, Rane och Jessica   Söta Elin   Danni, Petra, Lilli och Elin

Petra, Anna, Maria och Veena   Veena, Therese, Lilli och Jessica försöker para ihop skor   Anna och Danni   

Jag läser upp resulteten från frågesporten   Jag och Jessica   VAD har ni fotat tjejer?   

Valle var också hungrig   Natti, Anna, Jessica och Veena   presentöppning  

Lilli och Natti   Veena, Danni och Malin   Jessica och Malin   

Söta Lilli   Sål!     

         Malin och Natti rockar loss

Dammiga dikter

Då jag rensade i flyttlådorna hittade jag några gamla dikter. De är skrivna med ungdomlig och naiv hand, och i vissa fall med sorgsen själ. Tyckte de kunde få dammas av och se bloggens ljus en stund.


När solen värmer huden och blommor tittar fram
När åtrån speglar blicken och kläderna faller utan skam
När kinderna fylls med fräknar och tussilagon lyser gul
När snön är blott ett minne om vintern kall och ful
När torget fylls med glädje bland grönsaker frukt och bär
När förälskelsen ligger i luften och flickan åter blivit kär
När vinden blåser ljummen och problemen genast blir få
Då sjunger fåglarna om våren som äntligen hälsar på



Så svårt att öppna dörrar

Så svårt att stiga ut

För ljuset det kan blända

Och modet kan ta slut


Så svårt att våga öppna

Så svårt att ge sig av

För tryggheten är väl säkrast

Utanför ställs nya krav


Så svårt att ta det steget

Så svårt att lämna allt

För vägarna är krokiga

Och vinden kan blåsa kallt




Med en älvas lätta steg
dansar jag i rosornas land
och på kärlekens röda blomma
vandrar vi hand i hand
doften äro kärlekens
och den fyller mig av åtrå
molnen äro röda
formade som hjärtan små
kärleken gör mig berusad
och jag dansar likt älvan gör
tillsammans med dig är jag lycklig
i paradiset där ingen stör



Låt hoppets låga brinna
Låt fågeln vara fri
Låt livets ängar blomstra
Låt lustan dricka di
Låt handen känna smekning
Av vindens starka röst
Låt livet dricka hämningslöst
Av moderns vackra bröst



Säg mig, är kärleken en saga, blott en utopi?
Är stjärnhimlen blott en himmel, likt modern utan di?
Säg mig, är stranden blott en strand, vars stenar de ger sår?
Är havet blott en djävul, trots att ytans skönhet består?
Säg mig, är lyckan endast ett påhitt, av människan svag och skör?
Är hoppet livets mening, när själens fågel dör?





 


Grattis Emma!

En förmiddag för ett par år sedan satt jag och min jämnåriga postkollega Emma och pratade stjärntecken. Vi insåg att vi båda var lejon och följdfrågan kom naturligt: När är du född? Det visade sig att vi inte bara var lika gamla, utan även födda samma dag! Självfallet utforskade vi saken ytterligare: Var är du född? Malmö, svarade vi båda. Och när rasten var slut hade något verkligt komiskt uppenbarat sig; vi var födda samma dag och samma år, i samma stad och med bara några timmars mellanrum. Vi var båda födda en månad för tidigt och med kejsarsnitt. Vi är exakt lika långa, har samma hårfärg och heter likadant... är det inte lite kusligt ändå?! Väldigt lustigt åtminstone. Och allra mest lustigt är att det är IDAG vi fyller år, så GRATTIS till oss på vår födelsedag! :-)


Pumpade muskler och kladdigt bak

Herrejesus vilken höjdfinal! Så oerhört tråkigt att Holm missade pallen, men som Silnov hoppar! Detta är höjdhopp när det är som vackrast.

Ikväll är det dags för mig och Lisa att pumpa upp våra enorma muskler. Efteråt tänkte vi gottgöra dem med pizza och kakbak. Det tråkiga med att baka kladdkaka och cheesecake är att man inte kan provsmaka slutresultatet. Det trevliga med att baka kladdkaka och cheescake är att man kan provsmaka smeten igen och igen. Och igen. Mums!  


Fröken Emmas bekännelser

Så var det måndag igen. Vad vore livet utan måndagar? (förmodligen en bra bit kortare) Helgen svischade som vanligt förbi i ilfart och man hann knappt säga hej till fredagskvällen innan måndag morgon infann sig i ett dån av toner från väckarklockan. Och vet ni hur jag spenderade denna fantastiska helg? Det mesta av lördagen jobbade jag, och söndagen tillbringade jag på IKEA. Hur kan man ens komma på den förbjudna och oerhört korkade tanken att besöka Sveriges mecka en söndag eftermiddag? Jag skulle ju bara inom. Jomenvisst. Fick ta fram överlevnadsinstinkten för att överhuvudtaget ta mig ut därifrån och klara mig ifrån faror såsom att bi inträngd i ett soffhörn, inslussad mellan två gardiner eller klämd mellan toalettlocken. Halva Sydsveriges befolkning tycktes vara där och det var inte mer att göra än att snällt slussas hela IKEA runt tillsammans med alla andra Svenssons, och be till gudarna att jag skulle hinna hem innan höjdkvalet.  MEN jag överlevde och övriga helgen var faktiskt inte så pjåkig. Jessica lyste upp med sin kittlande befallning; "skriv en bok och ge mig i 30-årspresent, annars..." Åh vad skoj det skulle vara att skriva en bok! Det har jag ju alltid tyckt, men vad sjutton ska den handla om?? Jessica tryckte hårt på en biografi, men hon måste ju ha tappat en skruv på hallmattan. VEM skulle vilja läsa Fröken Emmas biografi? Och VAD skulle den handla om. Den mest snaskiga bekännelsen jag kan komma på är att jag gömde korvmackor under byrån när jag var liten, för att slippa äta upp dem. Tror ni det tar Sverige med storm och gör mig till föremål för exklusiva intervjuer? Nä, jag tror jag får fundera lite till. Förslag tas tacksamt emot. MEN jag skriver bara en bok till dig vännen ifall du sjunger på mitt bröllop...

Om en stund är det festivaldags. Knoppen ser fram emot fem timmars konsert, men fötterna är inte lika entusiastiska. Tur det finns smärtstillande. Ta en pilla och var glad!  Tror ni jag blir en bra pykolog?

En eftermidag med Billy

För spänningens skull tog jag tiden på min åtta månader gamla dator idag. Hon hann starta igång och öppna ett internetfönster på fenomenala 8 minuter och 9 sekunder. Att sedan komma in på bloggen tog minst några minuter till. Man kan få hjärtinfarkt av mindre... Någon datakunnig som har ett mirakelpiller att ge henne?

Eftermiddagen har tillbringats med Billy. Jag hittade honom på IKEA och sedan dess har han legat här i vårt kök och väntat på min omvårdnad. Efter mycket diskussioner blev vi överens och han står nu ståtlig och stolt i vårt nymålade kök. Kanske kanske kanske blir vi ändå klara här hemma en vacker dag.

Ikväll spelar pantrarna mot miffona, förlåt, miffarna. Ni håller väl tummarna?



Kvinnor är från Venus, män är från Mars

Emils första tavla, och tillika vår inflyttningspresent, är så här fin:



Visst är han duktig?!


Välkommen Sebbe!

Är det inte konstigt, att man ibland kan bli bakis på ingenting, när man andra dagar kan rangla hem allt annat än platt under fötterna och sedan vakna upp pigg och alert dagen efter? Igår blev det ju bara några glas vin och en cider, men ändå är det lite tungt såhär på morgonkvisten. Men vad är då bättre än att någon lagar ett stort lass pannkakor till en? Mums fillibabba!



Vill passa på och önska BeJo ett riktigt stort GRATTIS och lille Sebastian välkommen till världen! Igår fick han se ljuset för första gången och jag är så stolt över min Beata och så förväntansfull inför att möta krabaten som bara varit en stor mage förut... Det är så fantatiskt kul och spännande!

Berättelsen om Barcelona

Det var en gång...
 
en Björn och en Emma      som åkte till Barcelona

I Barcelona gjorde de en massa kul. Till exempel åt de god mat     

    och tittade på vacker arkitektur    

     Emma    tyckte mycket om


arkitekten Gaudi              


               

Rummet de bodde i var mycket litet   och hade en trasig dörr, men

de var ändå mest ute och promenerade på stan så det gjorde inte så mycket.

En dag blev Emma av med sin kamera, vilket gjorde henne mycket ledsen. Björn gick och köpte en

ny kamera igen, och då blev Emma gladare    En kväll såg de något mycket

vackert, Fontana Magica!  

             

Fast Björn tyckte nog ändå att det vackraste den kvällen var alla häftiga motorcyklar de såg på

Harleymässan   De träffade många konstiga typer    

 men eftersom de var ganska så knäppa själva 

så märkte de det knappt. Efter en vecka närmare sig resan sitt slut, och de var tvungna att åka tillbaka hem 

till Sverige. Väl hemma, så flyttade de ihop  och levde sedan lyckliga i alla sina dagar. 


Snipp snapp snut, så var sagan slut.  

I konflikt med Gubben på Molnet

Antingen så har jag gjort något extraordinärt ohyfsat för att reta upp Gubben på Molnet, eller så fick jag agera underhållningsobjekt för honom idag. Jag hann nämligen knappt mer än ut på min (brevbärar)runda så sa det pys i däcket och punkteringen var ett faktum. Några sekunder senare började det regna, och jag fick alltså snällt sitta och vänta i det tråkiga vädret tills en ny cykel levererades. Efter en stund slutade det regna, och chefen kom med en ny gul stålspringare. Sådär, då var det bar´o åk! Trodde jag ja! Tre kvart senare hör jag plötsligt ett oroväckande rassel under mig och håller på att flyga av sadeln av den plötsliga trampfrekvensen. Tjihoo, kedjan har hoppat av! Och vad tror ni hände då? Jojemän, det kom en regnskur. Då jag kämpade som mest med kedjan kom dock en snäll fabror förbi och erbjöd sig hjälpa till. Regnet slutade falla och efter en längre stunds kamp hade hade vår envishet vunnit över cykelns. Jag var återigen redo. Klarade häpnadsväckande nog resten av turen utan avbrott och cyklade tillbaka till kontoret, bytade om och begav mig ut i solskenet. Vilket fint väder det hade blivit! Tog av mig jackan och bestämde mig för att cykla till stan. Vad tror ni händer? Det  börjar det regna! Egentligen hade jag sett fram emot en tur på rullorna i eftermiddag, men får nog ta mig ett allvarligt snack med Gubben på Molnet först. Vi har uppenbarligen någon form av konflikt. Eller är jag bara dagens underhållning?

Lyckosamt nog är jag på gott humör idag och kan skratta åt det komiska i eländet. Och lägga energin på att uppskatta den snälla mannens hjälp. Dagens ros till dig!


Glasmästaren flyttar in

Herregud, jag är definitivt tillsammans med en "glass maniac"! Har precis packat upp en del av min käre sambos flyttlådor och hittade inte mindre än 95 glas! Som en liten bonus ägde han även 22 temuggar.

Törstig någon?


Bandyhelg i Sölvesborg

I helgen trotsade vi väderprognoserna och stack till Sölvesborg för campingliv. Innebandy som spelas ute? Jomenvisst, nu var det dags för den årliga turneringen! Grabbarna spelade ut alla med stor målskillnad fram tills det var dags för den nervkittlande finalen mot de oslagbara bagarna, som vunnit 42 matcher i rad. Dessvärre förlorade vi med en hårsmån mot kaxpellarna denna gången, men jag är ändå väldigt imponerad av våra hockeygrabbar! När det inte sprangs efter håliga bollar så ägnade vi oss åt sådana somriga aktiviteter som att bada, grilla, spela minigolf, kramas med getingar och sova på stenhårda liggunderlag. På lördagskvällen stack jag ut med grabbarna och gjorde Sölvesborg. Jäklar vad hett det var! På första stället var det så många som två personer på dansgolvet, och vid nästa fick man knappt plats att dansa bland alla sju som svängde sina lurviga. Men det blir ju vad man gör det till, så vi gjorde både dansgolvet och karaoken ordentligt. Lärde känna några infödingar och hamnade på annorlunda efterfest. Björn var tydligen kändis i Sölvesborg och fick skriva autograf. Det blev en riktigt skojig och blöt (än blötare för vissa...) kväll och helgen i sin helhet blev lyckad. 

                 

               
       
         

         
          


Ikväll ska vi se på folk som står upp. Tydligen ska de vara komiska också.

Sug efter aspartam

Har tanken på att hälla i mig en slurk av surhetsreglerande medel, aspartam och färgämnen någonsin känts så här lockande? Att sluta med cola light var faktiskt svårare än jag trodde.



RSS 2.0