Fröken Emmas Känsla för Livet

Nymoderniteter såsom internet, mobil och värme i lägenheten är vi inte mycket för, jag och Björn. Internätet skippade vi en månad, värme har vi inte haft på två veckor och i fredags kastade jag iväg min mobil rakt i tjuvens händer på KB. Vi är fria och obundna av dagens tekniska samhälle, helt klart. Kör på den primitiva linjen med återkommande strömavbrott som pricken över i:et. Lite amish style sådär.

Du var mig en lurig jäkel, sa sjukgymnasten och virrade på huvudet. Det blev nog närmare halva onsdagen jag spenderade i färs och frostahallen och fick två sjukgymnaster och en läkare att ömsom humma och ömsom virra på huvudet. Ett hopplös fall var jag då inte utan för en gångs skull var det någon som sa att de skulle försöka hjälpa mig. Det hela utmynnade i några halvsköna sprutor i fotens mindre leder och en instruktion från doktorn: när du kommer hit nästa gång ska du ha så ont du bara kan i fötterna. Jag glömde plötsligt alla tråkiga diagnoser som cirkulerade i rummet och svävade som på moln hela motorvägen tillbaka till Malmö. Detta var min chans, jag skulle thaiboxas igen! Om än bara för ett par veckor, men det är ju flera roliga pass mer än vad jag någonsin trodde att jag skulle få göra igen. Klubben hälsade mig varmt välkommen att gästspela med dem några pass och där stod jag igår kväll, med bara en handlinda, inga vristskydd och thaishortsen i någon gömd vrå på vinden. Illamående av trötthet efter bara fem minuter men glatt krigande i ytterligare 65 friska. Idag har jag inte bara rester av helgens löpgrundade träningsvärk kvar utan ömmar nu i precis hela kroppen, men leendet är stort. Gud vad jag har saknat att träna 'paw rihk-titt'!

Med uppsatshögen bredvid mig och den regnblandade snön utanför fönstret kan jag inte låta bli att konstatera att vi sitter på planet söderut om exakt en månad. Inte för att jag längtar...

Ny vecka och nya tag. En uppsats som ska filas på och en spurtsträcka som ska tas i besittning. Måndagsrosé och mysig biodejt med Maria följs av fredagsvin på lundabaserad inflyttningsfest. Höstrusk utanför fönstret och chailatte och tända ljus innaför. Men mest av allt tillägnas veckan mina älskade tjejer. Känslomässig måndagsmorgon med min starka vän och sedvanlig torsdagsfika hos George. Välkomnande lördagsfika med efterlängtad Linnea och så invigningsfesten hos Rane på lördag. Älskade ni, så himla viktiga för mig. Tack för att ni lyser upp.