Fröken Tidsoptimist är i farten
Igår var min tidsoptimism nära att försinka mig alldeles. Det skulle ju inte vara alldeles otypiskt mig att missa båda tågen som jag springer fram och tillbaka mellan, men denna gång slutade historien faktiskt lyckligt. Efter att noga ha utvärderat springvänligheten i Lunds centralstations trappor, hunnit hälsa på gatumusikanten tre gånger och dessutom fått lokföraren att skrattande hänga ut genom fönstret och utbrista "Har du verkligen bestämt dig den här gången? så kom jag faktiskt hem till slut, dock utan att tjäna de minuter jag fått för mig att jag kanske skulle göra. Är man desperat att komma hem efter tolv timmar i skolan så är man.
Denna dag började med ett besök hos Eriks bror på hans örtmedicin- och akupunkturmottagning. Mötet med den österländska läkekonsten var fascinerande, men ack så smärtsamt! Fy farao rätt ner i graven vad ont det gjorde med hans långa kinesiska nålar på mina inflammerade stackars fötter! Den akupunktur jag fått tidigare i foten var ju en barnlek jämfört med det här... Kunde knappt stå på fötterna efteråt och undrar fortfarande hur jag ska klara att ta mig till skolan. Vad har färdtjänst för nummer nu igen?
Ikväll bjuder Lisa på försenad fölsemiddag efter träningen, så jag har ett mål att kämpa för där jag staplar fram. Mümsig!
Avslutar inlägget med ett klipp jag bara inte kan sluta skratta åt. Slå upp all in i ordlistan och jag blir förvånad om inte de här grabbarna börjar dansa för dig.
