Fröken Emmas Känsla för Livet

Dagen börjar med besök på banken i de mjuka byxorna, morgon i andedräkten och håret på ända. Jag är ju bara på jakt efter en gul låda att lägga mitt brev i, osynlig för världen i min morgondräkt, men tvingas uppsöka bankmannen i slips och håna honom med mina morgontrötta andetag. I hemmets trygga vrå väntar omöjliga korsord och skinkprydda mackor och ambitionen att bege sig till stan får fransarna att svartna och håret att kammas. Övermäktigheten slår mig som ett knytnävsslag i magen och jag hamnar i soffan med bloggar som flimrar förbi och vackra människor som ler mot mig och försäkrar att deras liv är osedvanligt spännande. Veronica Maggios vackra toner dansar ur högtalarna medan dagen rinner ur mina händer, likt sandkorn som aldrig varit menade att tyglas. Tusen saker och ännu fler som ska göras och en flicka som borde vara duktig men som inte orkar annat än att naket blotta hur hennes dag rinner ur händerna.