Jag känner en Botvid och boten Seved (Seved) heter han
Det har hänt så mkt på sistone att det inte känns lönt att ens försöka berätta om allt. Lovar att åtminstone lägga upp lite bilder så fort vi får internet hemma.
Än en gång - grattis Botte och Sevve! Hur kan jag i alla år ha missat dessa fantastiska namn?
Äventyr
Barcelona är en fulländad stad, som verkligen har allt. Vi blev förälskade och allt blev alldeles trekantigt. Björn, Barcelona och jag. Jag hade ju tänkt berätta om allt. Om hur härligt det är att dela tillvaron med någon som är lika tramsig och lättroad som en själv. Om "Den förlorade kameran och andra äventyr." Om den vackra arkitekturen och fantastiska maten. Om hur vi promenerat sönder fötterna och sightesiat ögonen alldeles trötta.
Men så spurtade tiden iväg flera varv i förväg. Kartonger står forfarande tomma och klockan börjar närma sig jobbtajm. Det får bli en annan gång.
Imorgon byter jag brevlåda. Spännande.
Barcelonahetta skapar bloggtorka
Sådär, nu är väskan packad och klockan ringer om fyra timmar för avfärd mot sköna Barca. Vi kommer knappt hinna landa på hemmaplan förrän flyttlasset bär oss mot ytterligare äventyr, så bloggtorkan lär håll i sig ett litet tag. Å andra sidan brukar jag inte kunna hålla mig ifrån nätet så värst länge... men tills dess - ha det riktigt gottigt!
Som en kär vän till mig skulle sagt:
Auf Wienerschnitzel
Ohotad status
Är fortfarande lite snopen. Redo att i vilken sekund som langa fram nya baguetter från frysen eller göra en ångande het espresso. Istället har jag vinkat av Björn, Danni och Andy som ska se Bruce i Götet ikväll. Kanske hinner jag förutom det obligatoriska packandet både sola och svänga förbi Beata och Jockes grillgalej. Om ingen beställer en kaffe eller ber mig ladda ugnen med nya potatisar vill säga.
Silligast!
Med ändlös precision och häpnadsväckande smidighet, ger oss denna begåvade kvinna en utsökt bild av hur en riktigt sillig walk ska utföras. Hon är en talang som kommer att gå långt.
(Måste erkänna att jag är rätt nöjd med andra meningen. Och ja, jag VET att jag har torrast humor i stan)
Vad gäller tävlingens andrapris så var det så pass jämt att gällande kandidater kommer att köra en utslagstävling här hemma i mitt vardagsrum/arbetsrum/sovrum/matrum under dagen. Har lovat att tredjepristagaren ska få sitta i min soffa och njuta av den vackra icke-till-salu-tavlan av den berömde konstnären.
Njut av promenadkonst när den är som bäst: http://www.youtube.com/watch?v=h1d6z2PURFw
"arg"
Haha, kan inte låta bli att dela med mig av de här fantastiskt charmiga argentinska lamorna som dök upp på skärmen då jag googlade "arg"...
Jag gissar på 75 % pudel och 25 % grand danois.
Laman på tredje bilden har nog lite puli i sig också.
Eller vad tror ni?
Tummis
Men jag LOVAR att jag inte ska sätta tänderna i ert saftiga fläsk ifall ni kommenterar ett inlägg eller ger mig någon feedback på bloggen. På hedersord. Tummis.
Trots allt, så är jag ändå ganska snäll i mina ljusa stunder...
Glassigt värre på soligt Hven
Lite synd bara att jag inte hann med torsdagens sedvanliga fika med tjejerna, men ibland går det bara inte att få ihop tiden. Var bara en vecka sedan jag träffade dem men det känns redan lite tomt... Lite skumt är det allt; fastän det är sommar och en massa skoj händer, så kan man ibland bara längta efter allt det vardagliga. Veckorna som är sådär härligt förutsägbara. Spontana (nåväl) måndags och tisdagskvällar, trams och skvaller med Lisa på gymmet (dock under täckmantel "skrotlyftning") på onsdagar, fika med tjejerna över en chailatte på torsdagar avrundat med lugna och mysiga fredagar. Fest och dans hela natten lång på lördagar följt av ytterligare någon timme på valfritt hamburgerhak, sova några timmar och sedan vakna till Björns klocka vid 10 på söndag morgon. Ha picknick i gräset när grabbarna spelar inlinehockey, alternativt sega kvar i sängen o möta upp med Björn senare. Bara vara ledig resten av söndagen o njuta av livet ihop. Aah. Denna veckan är inte alls som vanligt, om man bortser från gymtrams med Lisa igår och potatislangning (läs: caféjobb) på lördag. Det mesta av tiden går åt till att packa packa packa packa pappas kappsäck (säg det tio gånger snabbt om du kan!). Och tidigare än ottan på söndag morgon lyfter flyget mot sydligare breddgrader. Gott gotti gott gott.
Är förresten alldeles överrumplad av svarsfrekvensen på läsartävlingen. Ni får bara skicka in max ett bidrag var! Ska ju trots allt hinna se alla era videofilmer innan fredag...
Annons är inlagd på soffan, och jag har fått ett SVAR! Det var en tjej som undrade vilken kostnär som målat min tavla och ifall den var till salu. Ha ho he hi. Konstnären heter von IKEA och tavlan är inte till salu. Men är du sugen på att ge mig några lakan för en vit soffa som blir skitig bara man tittar på den och som tyvärr inte går in i hissen, så att du får bära ner den 13 våningar? Hon har ännu inte svarat. Tror faktiskt hon köper den.
Vinner sillen?
http://www.youtube.com/watch?v=IqhlQfXUk7w
... och skicka snarast in din mest silliga walk! Efter mycket betänkande har jag kommit fram till att det ultimata priset är det ärofyllda uppdraget att förmedla sin vackra gång på Malmös gågata fredagen den 4 juli kl 19,30, med start vid Triangelns köpcentrum. Tävlingens andrapristagare stryks från flytthjälpslistan, och behöver alltså inte hjälpa mig bära ned min soffa tretton våningar. För övriga kamrater gäller obligatorisk närvaro. Juryns beslut kan ej överklagas.
Lycka till!
Psst: Jag är inte så haj på det här med teknik och vet alltså inte hur man lägger in youtubeklippet på bloggen. Någon som vill dela med sig av denna oumbärliga kunskap?
Exotiska möten i Blekinge
Det här har varit en dag som är alldeles typisk för Emma. Jag har sovit lite för länge, vält ut en blomkruka, svischat ner ett vattenglas bara en minut därefter, jag har gjort allt utom det jag verkligen borde göra och jag har framgångsrikt förträngt det jag verkligen borde göra.
Igår försökte jag däremot göra något vettigt av dagen, vilket resulterade i köplats 77 hos Skatteverket, köplats 93 hos eon och sedan en blankett som var fullkomligt omöjlig att förstå sig på. Då är det faktiskt roligare att välta ner blomkrukor.
Helgen i Blekinge var rogivande och mysig. Vi besökte idylliska Tjärö, var och ute och paddlade och så gick vi. Och gick. Och så promenerade vi lite igen. Genom vackra Brunnsparken och skogen, flera turer på Tjärö och genom pittoreska Ronneby. Exotiska varelser såsom både kameler och raggare uppenbarade sig i Blekingeland. Den som med mig trodde sistnämnda varelser var utrotninghotade kan bege sig till Ronneby och inse att ronny&raggar frodas i varje gathörn. Kameran följde såklart med, men virrpannan Emma glömde batteriet hemma. Vad göra? Beslagta Kattis kamera hela helgen förstås. Om tekniken vill oss väl lovar jag lite bilddokumentation så fort jag fått bilderna.
Bailey
För evigt i mitt hjärta
Varje dag värker det av saknad efter dig, min allra finaste vackraste charmigaste lille vän.
Tack för allt.
Monsunregniga Malmö
Vilken filmupplevelse! Gårdagskvällen inleddes med vitlöksbröd på Gränden, efterföljt av Sex and the city på bioduken, och ackompanjerat av riktigt trevliga tjejkompisar. Kan det bli bättre? Jo, just det, somnade i armarna på min bästaste manfriend också. Filmen var fantastisk, underbar och makalöst bra. Aldrig har jag skrattat och gråtit så mycket på en och samma gång. Tårarna rullade nerför kinderna samtidigt som skrattet bubblade i magen. Jag vill ha mer mer mer. Ska nog gå och se den igen med Jessica redan nästa vecka.
Inte hann vi utanför dörren idag förrän himlen öppnade sig och visade sig från sin allra blötaste sida. Sist jag var med om ett sådant regn var i Bangkok för sex år sedan. Monsunregn i Malmö? Herregud, jag får nog skärpa mig med sopsorteringen. Plötsligt var vi inte lika angelägna om att promenera vid havet längre, utan hamnade istället på Mobilia. Med en chailatte i handen, såklart Var vore livet utan chailatte? Tråkigt, och dötrist och alldeles alldeles innehållslöst. Jessica fick för sig att hon skulle titta lite på H&M, och jag gjorde mitt bästa för att stirra ner i golvet alternativt studera lamporna, men det gick inte. Jag shoppade på H&M. Igen. Handlade ju upp halva butiken på Gustav förra veckan, men på Mobilia fanns det lite kläder kvar. Fick för mig den horribelt dåliga idén att prova en bikini. Hur kan man ens komma på något sådant? Letade febrilt efter någon wonderbikini, men hittade bara en vanlig svart som inte gjorde något underverk och därmed fick stanna kvar i skamvrån på Mobilia. Ett vitt linne var det enda jag fick med mig hem, så jag ska nog inte vara alltför arg på mig själv.
Nu bär det snart av till jobb, och sedan direkt vidare till Ronneby. Jag och Kattis ska öva lite mer på våra finaste poser. Sist, på sushikvällen hemma hos mig
så lyckades vi åstadkomma de här vackra leendena
Jag tror det blir svårt att överträffa dessa charmiga anleten; vi är nog på toppen av vår modellkarriär nu.
Stannar tills söndag kväll, så vi hörs nästa vecka.
Hasta la vista!
Narkoleptisk dator?
Har datorn drabbats av narkolepsi? Egentligen lider den nog snarare av grava sömnstörningar, varför den är allmänt seg. Eller seg är fel ord, den är makalöst långsam! Sådär så att kompisen häpnar över att datorn från 1991 som hon har i sommarstugan, är snabbare än min. Broder Dan, kom och rädda mig från denna förbannelse!
Idag ska jag skriva kontrakt på lägenheten 11,30, klippa till luggen 11,50 och sedan luncha med Anna kl 12,00. Effektivitetsdrottningen nr 1, det är nog jag. Stressprinsessan nr 1, det är nog tyvärr också jag. Kan inte låta bli att klämma in en Ribban-tur på rullorna innan jag beger mig in till stan, det hinner jag ju säkerligen...
Linsliv
fruktad FRA-framtid
Signalspaningslagen - vilket angrepp! Vilket fasansfullt beslut! Hur kan Sverige bli föregångsland för kränkt integritet och inskränkta mänskliga rättigheter? Och hur kunde ett sådant beslut, som innefattar begränsad yttrandefrihet , fattas så snabbt? Förstår att det säkerligen kan komma något gott ur det en vacker dag, men i min värld så är det ett övertramp längre än Klüftans istanbulhopp. Det eventuellt goda utfallet, flyger upp i luften och rakt åt pipsvängen när det ställs mot nackdelarna på gungbrädan. Ibland blir jag riktigt rädd för framtiden...
"FRA (Försvarets radioanstalt) är en civil myndighet som arbetar för ett tryggare Sverige." Shit pommes vad trygg jag känner mig nu. Gör inte ni?
Bajs- och råttalekar
ÅH vad skönt att bara vara hemma och göra ingenting. Eller åtminstone inget mer än att göra nästan ingenting vid datorn. De senaste dagarna har varit fullspäckade med skoj, men ibland är inget mer underbart än att bara vara hemma och ta det lugnt. Vara cybersocial och håva in bud från spekulanter. Mobilen visslar och pengarna trillar in. Jag tar mig en räkmacka och klappar mig på magen. Barcelonaresa och flytt stundar runt hörnet. Hade gulbollen vågat krypa fram från sitt gömställe så hade den prickat i:et, definitivt.
Långhelgen har varit finfin. Traditionellt midsommarfirande i fredags, hemma hos Andy. Den obligatoriska sillen och oumbärliga nypotatisen blandades dock med icke traditionella bajs- och råttalekar. (Vad hände med katt- och råttalekar?) Det blev ett skojigt misommarfirande med massa mat, lekar och dans. Lördagen tillbringades i liggande ställning det mesta av dagen och avrundades i sittande ställning framför Bondespelet. Som de bönner vi är plöjde, sådde och skördade jag och Björn så frenetiskt att vi tog över hela Bondeland, emedan mina mindre framgångsrika bönder till brödrar gråtandes fick se sig om efter nya gårdar bortom spelplanens vidder. På söndagen hälsade vi, svärmorsan ochsvärstabben på älsklingstösen, som hade kul på kolonien. Och så tittade vi på sommarstugor. Riktigt mysig helg i familjens tecken.
Igår hälsade jag på blivande praktikplatsen i Lund. Så himla spännande det ska bli! Längtar redan... kan det inte bli oktober snart? Kvällen ägnades åt världens sötaste lille Valter. En och en halv vecka var det sedan detta lilla underverk kastades (nåväl, krystades) ut ur den trygga livmodern, rätt ner på torra land. Och mer välkommen kan han nog inte bli. Vi ser fram emot att tissla och tassla med dig på torsdagsfikorna, Valter!
Tänker på dig...
Underbara fina vännen. Åh vad jag tänker på dig! Lycka till, och glöm inte att allt kommer att bli bra till slut...
Umgänge paw rihk-titt
Innan mobilen invaderade vår tillvaro, så var vi inte alltid tillgängliga. Om man var hemma, så kunde man svara i telefonen, inte annars. Och skulle man träffa någon, så bestämde man plats och var tvungen att komma i tid. Minns ni den eran? Jag gör det knappt; det känns som ett skede man förväntas läsa om i historieböckerna.
De här små anekdoterna är säkerligen de flesta av er ändå med på. Men minns ni när det var vanligare att ringa till folk, än att sms:a dem?? Minns ni när man ringde upp någon, för att höra hur det var, snarare än att skicka några ord via mobilen?
Imorse skickade min chef ett sms och frågade ifall jag kunde komma in tidigare. Förvisso är jag glad att hon skickade ett meddelande till min ljudlösa mobil snarare än ringde min hemtelefon kl 06,38, men ändå. Det mesta av planeringen med mina vänner sker via sms, istället för att ringa. Sannerligen bekvämt, men personligt? I media läser man om hur personal säger upp sig via sms, eller hur folk anmäler brand på detta moderna bekväma sätt. Hur långt ska det gå?
Sms är bekvämt. Man slipper ju en massa onödigt kallprat och kan hålla sig enbart till det väsentliga. Man undgår att behöva vara trevlig och glad på rösten. Man kan svara när man har tid och lust. Men ändå. Vart ska egentligen det hela sluta? Vid att man ingår äkteskapslöfte via sms? "Minns du när man gifte sig i kyrkan? Såååå 2000"
Hoppsan, hade tänkt fortsätta de här tankebanorna en bit till, men telefonen ringde (!) och plötsligt blev det väldigt brått till jobb. Missförstå mig inte, såklart pratar även jag en del i telefon, och jag ser många fördelar både med mobilen och dess sms-funktion. Jag tycker ändå att utvecklingen är lite oroväckande och värd att skänka en tanke.
Vad är en bal på bloggen?
Det här med att blogga går inte som en vindlande dans, direkt. Har kommit på att dels finns det inte många minuter över av mina dagar (de leker kurra-gömma, de fräckisarna!), och dels så får jag prestationsångest så fort en enda person känner till bloggen.
Men men, vad är väl en bal på bloggen? (Hit med svartklubben vettja!)
Skrubbar skrubbar skrubbar bort min sura min. Ikväll är det visning, och då ska det blänka! Hit med buden, annars skjuter jag!
I eftermiddag bär det av mot nya banker. Gårdagens kommentar från Länsförsäkringar blir svårslagen: "...det är bra att ha gjort sedan när ni gör slut" Haha, vilken fantastisk inställning!
Ikväll ska jag och Lilli titta på vuxna män som jagar en rund stackars boll. Har aldrig riktigt förstått mig på leken, men har hört att pojkarna, förlåt männen, leker den ofta. Och så har de delats in i lag med olika tröjfärger. En av dem med blågula tröjor, Mr Klein, springer tydligen runt i bara kalsongerna ibland... Skulle väl vara det som får mig att välja bort sex and the city kl 22, men det gör mig utan tvekan lissen i ögat.
Nix, nu ska jag tvätta fönster. Ska vi ha en läsartävling om vad som finns utanför? Just det ja, då behövde man ju läsare...
Världens finaste supporter
Tar vädergudarna i hand
På min himmel har solen lyst ett halvår i sträck. Tänka sig. Ikväll firar vi, men picknickidén övergavs av någon anledning...