Fröken Emmas Känsla för Livet

Fredagkväll i ensamhet med enbart ett stycke sviniga kvasibakterier som sällskap. Kidnappad av John Blund första halvan av dagen och däckad i soffläge resterande tid av denna trettonde fredag, snuvad på en trevlig lundamiddag. Beger man sig självmant till en mänsklig variant av löpande band för att få baconsnuvan injicerad så få man faktiskt skylla sig själv. Det kunde varit så mycket värre; jag kunde ju blivit svinig på riktigt och influensat bort ett par veckor parallellt med att jag grisade ner folk i min omgivning. Nej, snart siktar jag på att krypa till kojs för natten och sedan vakna frisk och kry till en lugn och relativt oplanerad helg med min goding. Fantastiskt! Efter förra helgens sprickfärdiga schema ska det bli skönt med lite lugnare tempo, även om det var underbart trevligt att bli bjuden på middag tre dagar i rad, få 212 poäng på bowlingbanan (nåväl, får väl erkännas att dessa Wii-poäng inte hotades på Big Bowl dagen efter), bjuda Rane och Hasse på smördegsbakelser och hälsa på mams och paps i det allt mer hemtrevliga huset. Pappa jobbade hårt med skorstenen, så att tomten ska kunna komma på besök när Kalle sjungit på sin sista refräng. Åh vad jag längtar efter juleljus och pepparkaksdoft!