Choffe ♥ Elin

Stekt fläsk på Ribban och Debasers hallonmojitos i magen - välkommen du underbara malmösommar! Njuter för fulla muggar av ledig tid, solig himmel och fina vänner. Är dessutom klar med redigeringen av Elin och Choffes bilder så kan nu bjuda på ytterligare en omgång kärleksrus. Vilken av bröllopsbilderna tycker ni bäst om?




























Elin ♥ Choffe

Voila, en första omgång bröllopsbilder:
























Energidränerad

Oh my god. Andra arbetsdagen på nya jobbet; 13 timmars upproriska barn utan tillstymmelse till rast. Nu ska jag poppa upp en påse majskorn, sätta mig i soffan, stirra hålögt på teven och göra absolut ingenting.

Ytterligare ett par hjärtefoto fick slinka med. Vilken av bilderna från provfotograferingen är er favorit?





I kärlekens tecken

Tadaa – här har ni mig på andra sidan dimridån. Med huvudet upp, benen ner och förståndet någorlunda i behåll. Regnet strilar utanför så jag avbokade med golfbollarna och tillbringade en stund i photoshops lekstuga. Novis som jag är går jag lätt vilse i photoshopdjungeln men någonstans måste man ju börja och Elin och Christoffer fick vara försökskaniner. Nu ska jag träffa Paul och sedan sexandthecitta med brudarna.  

 












Om jag inte blev psykolog skulle jag bli...

Emma 9 år: Cirkusartist
Emma 12 år: Författare
Emma 16 år: Friidrottsstjärna
Emma 18 år: Journalist
Emma 20 år: Arkitekt
Emma 21 år: Caféägare
Emma 22 år: Sjukgymnast
Emma 27 år: Fotograf


Det finns ett gäng utstyrslar att välja mellan inför kvällens temafest! Termin tio känner vittring av examen och vi passar på att ställa till partaj! 



Bild


Den bananlastande trasdockan

Så sitter jag här en hel rad äventyr senare. Gamla favoriterna Loosegoats sjunger i högtalarna och jag kan bara inte låta bli att le trots all trasighet. För en trasdocka är jag allt numera, söndrig både i själen och i kroppen. Det har bara blivit för mycket och kroppen säger stopp...

Om vi istället väljer att spola tillbaka bandet lite så blev jag tursamt nog så kry att jag kunde vara med på mina vänners fantastiska bröllop. Förvisso med lite feber i kroppen, men med glädje i magen och en massa dans i benen. Underbara Maria och Danni lovade evig kärlek till sina fina män och jag är ju alldeles för snyftig för att behålla känslorna innanför tårkanalen. Tack Maria, Henke och Dandy för underbara fester!

På tisdagsmorgonen cyklade jag till stationen tidigt i morgonkylan med skinnhandskarna på händerna. Tillbaka cyklade jag torsdag eftermiddag med ljumma vindar i håret och solstrålar som ville leka tafatt. Underbara försommar! Avstickaren gick via Göteborg och vi tillbringade ett par dagar i lyxigt firandet av käre svärfar. Maten smakade utsökt, solen sken och karusellerna fick det att kittla i magen och förvandlade oss till barn på nytt. Tydligen visade det sig även att jag har en dold talang som bananlastare - vem hade kunnat ana?

Emedan jag överväger att sadla om är jag dock överöst av skolarbete. Har ju inte hunnit ägna skolan en minut av hemarbete så hade nu tänkt avklara denna kursen på en helg. Kommande två veckor kommer jag förmodligen ägna all tid jag inte är i skolan åt att förbereda opponering på en examensuppsats (hujedamig vad läskigt) eftersom jag planerar strosa runt på ny zeeländsk mark i vinter. En ganska god anledning alltså, men nu förstår jag inte riktigt hur jag ska få ihop allt samtidigt som kroppen sparkar bakut med magkatarrsattacker och en ögonlock som ständigt är så tung så tung.

Det är alltså hög tid för mig att sätta punkt här, pilla i mig den sista biten torsk och grabba ett rejält tag i skjortkragen. Om några timmar kommer käre sambo äntligen hem igen och det med guld runt halsen - de där tokarna sopade för sjuttsingen rent på innebandybanan där uppe i Hufvudstaden! Ska bli fint att avsluta århundradets tråkigaste helg i älsklingens armar. Ses vi inte förr så lovar jag att återuppstå på andra sidan dimman, med en segerhand i luften och ett gäng bilder på lager.  

På återuppståndelse!


Bild


Knockad

Så slog magkatarren till med full kraft och jag har legat knockad hela dagen, oförmögen att resa mig varken på tio, tjugo, hundra eller tretusen. Kan inte lyfta ett finger utan att illamåendet sköljer över mig som en obehaglig kalldusch och magen vägrar ta emot ens en sketen liten banan. Jag som ska gå på mina vänners bröllop både imorgon och på lördag. Det här har jag ju inte tid med...  



Blomsterbryderier

Att förvandlas till en rosenrabatt eller en äng av tulpaner, det är frågan.


I väntans tider

 

Vad ni är fina som kikar in här varendaste dag fastän jag är urusel på att uppdatera. Full rulle här vettni, men jag lovar att ägna bloggen lite mer uppmärksamhet om några veckor när allt har lugnat ner sig! Idag kittlar det i magen och jag fixar och donar med allt möjligt som behövs göras dagen innan bröllop där man är både tärna och fotograf. Ska snart iväg till stan och kafferosteria med Sofie och fila på morgondagens framförande samt gå på sistaminutenjakt efter ett par bedårande vackra, förvånansvärt bekväma och osannolikt billiga vita skor (vad är oddset på den tro?). Imorgon är det dags för Elin och Choffe att lova varandra evig kärlek och jag blir alldeles varm i magen vid tanken på att få dela detta med dem. Håll nu tummarna för att metrologerna inser sitt misstag, slänger sig i väggen och överraskas av smekande solsken och ljumma brisar. Bröllopsmaraton med tre kärleksfester på åtta dagar - here we come! 

Dannis möhippa

Så var det dags för Balkanbandet att göra entré och ungmön Danni att få sin hippa. Via en nervkittlare på idoluttagningen begav vi oss till Sövde och kastades oss fram mellan träden. Motvilligt kom jag ner på marken igen (det där var ju hiskeligt kul!) och övergav tarzanlivet för lite smaskig lunch. Vi mös i badtunna och bastu för att sedan serveras trerätters kockmiddag och en riktigt rolig danskväll ute. Underbart trevlig dag!






























Elins möhippa

Här har ni mig, bättre sen än aldrig och invirad i en tät stressdimma. Plockar fram ännu en reservtank, behåller gasen i botten och letar fram mitt allra finaste leende. Tänkte inte involvera er i alla mina projekt utan snarare ägna mig åt något betydligt trevligare och berätta om helgens skojiga möhippeeskapader! Vi lyckades med vårt dubbelspel ända in i mål och fångade upp en häpen elinhaka tidigt en lördagsmorgon. Under busig lugg tog ett gäng söta islännigar oss på tur och provade vår kaffekoppsbalans. På skattjakten överraskades vi av monster i skogen (eller var det vi som överraskade dem? *blink*) och eftermiddagen var rena nostalgitrippen då vår gamle tränare Kristina drillade oss i löpskolning och höll i en femkamp i gamla Löpargången. Kvällen ägnades åt diverse aktiviteter och avslutades självfallet vilt dansandes på ett svettigt utehak, så som i:et sig prickas bör en tokrolig möhippedag. Härligt!






















Runaway groom photoshoot

Förra veckan träffade jag den trevliga fotografen Emelie för att få lite tips inför kommande bröllopsfotografering (mer om det kan ni läsa här). Malin var bussig nog och hoppade in med kort varsel och agerade brud och brudgum som om hon aldrig gjort annat än att stå framför kameran! Visst är hon vacker!?!














Soliga nyheter

Våren är kommen, helgen är på besök, molnen på sommarjobbshimlen har skingrats och framför allt så är den snustorra kursen avslutad och utbildningens sista salstenta ett minne blott. NÖJD, helt enkelt.



No more plugg, åtminstone inte på en helg. Tjohooo.







-


Bad Gastein






























Dagens formel

På begäran bjuder jag på en dagens formel. Det blir standardavvikelsen som får bländas av premiärljuset:



Med fjäll på näsan

Så sitter jag här med fjäll på näsan och semesterminnen på skärmen. Med alla lemmar intakta och magen full av varm romchoklad känner jag mig sådär oförskämt nöjd med skidresan. Förutom att den kunde ha varat några månader till, förstås. Livet gick ut på att susa nerför alptoppar med solen skinande i nacken, afterski:a med vårt härliga resegäng och sedan efterskida lite till. Förträffligt.

Kom hem, satte in spurten redan från startblocken och lyckades på någon vänster klara tentan två dagar senare. Resten av veckan har varit ett virrvarr av sysslor så resebilder får ni snällt vänta på. Under tiden kan ni njuta av denna vackra elinvy medan jag räddar de vattenbadande creme bruleerna från ugnen, letar rätt på Mr Blund och vaknar till höghöjdsbrunch med tjocka släkten.



Kvar på pinnen mot alla odds

Fullt ös medvetslös. Att jag fortfarande sitter på pinnen och inte på sjukan för hjärtinfarkt känns lyckosamt. För tillfället försöker jag vända ut och in på mig själv för att hinna få tag i ett sommarjobb, bestämma uppsatsämne med alla möten och allt artikelläsande det innebär, läsa en extrakurs, fixa inför skidresan, boka nästa resa, dansa, hinna med skolan som redan går i 110 o dessutom ta igen de 10 dagar jag är borta och därtill kommer ytterligare ett par planeringsprojekt. Emellanåt känns det som att hjärtat ska hoppa upp ur halsgropen efter att ha varit där och studsat all vaken tid. Men vad sjutton, det är ju mest roliga saker så jag ska nog överleva. Igår formades ögonen till fyrkanter då vi ägnade halva natten åt diverse flygsajter. Flyget (eller var det ett propellerplan?) till Nya Zeeland kommer förmodligen bokas ikväll och jag önskar att det blir december ögonaböj. Resan råkade dessutom bli en jorden runt resa i miniformat då vi kommer besöka inte mindre än sex länder på vår väg mot bröllopet i Auckland. Det ni! Vad gäller julafton så kan Kalle o hans vänner slänga sig i väggen tillsammans med julskinkan och risgrynsgröten för vi tänker utanför boxen och tillbringar julaftonskväll i Brunei. Men först är det dags att bussa till Österrike, kasta sig nedför alpbergen och dricka litervis med varm mintochoklad.

Nu är det hög tid för mig att ägna duggaplugget lite uppmärksamhet. Förmodligen hör ni inte av mig innan fredag så jag passar på att slänga iväg en famn med kramar och önska er en riktigt bra tid här hemma.


Med stormsteg mot den chockrosa skapelsen

Tärnklänningen som var ljuvligt fuchsiafärgad på min datorskärm damp ner som ett chockrosa bombnedslag ett och ett halv nummer för stort. Men men, sådana är smällarna man får ta då man vill vara modern och shoppa över nätet. Och ingen har väl dött av lite chockrosa, inte? Bröllopet börjar närma sig med stormsteg och idag insåg jag det med pirr i magen då vi besökte kyrkan och gick igenom vigseln. Passade även på att kolla omgivningarna och knäppa av några bilder på det blivande brudparet. Blev inte så nöjd med mina fotoskills, men får hoppas att jag har en lyckosam dag när det väl gäller. Här har ni dem, the bride and groom to be. Åh, nu kittlar det lite extra i magen, min Elin ska snart gifta sig!












ett busfrö i fokus

Jag är en mycket stolt Tant Imma till fina Sebastian. Att fota detta lilla busfrö då han springer runt runt i ett halvmörkt rum är dock inte det lättaste. Fast vad gör det när det är sååå mycket roligare att busa än att fota?


 

Dansant tant

-Visst kan man skaka på rumpan fastän man är tant! resonerade Beata och jag och höjde medelåldern med minst tio år på danskursen. Vi missade 30+ med en hårsmån och fick därför lydigt försöka hänga med i ungdomarnas tempo. Lårbenshalsarna förhöll sig dock intakta så vi ska nog våga oss dit även nästa måndag. För övrigt är fritid ett teoretiskt begrepp lika frånvarande i min tillvaro som innebörden av epiphenomenalism är i mitt förvirrade huvud. Vetenskapsteoritenta på fredag och jag undrar stilla hur sjutton jag ska lyckas tygla all denna fasansfullt tråkiga och hopplöst bångstyriga text. Under tiden förser jag bloggen med en dansant bild jag hittade på facebook häromdagen. Min redan halvgalna look förstärks av en giftröd tunga, men vad gör det när bilden gör mig så härligt glad i magen. Saknar dig Kattis!



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0