Välkommen!
Beata & Basti i fokus
Några bilder från helgens husbygge slank också med...
Klockrent!
Fröken Emma tycker till
Men allvarligt, är det bara jag som känner att grishypen har gått lite till överdrift? Stirra ner litta!
Om Mrs Anna Anka. Wow, årets komikergenombrott! För kan man annat än skratta åt en Kristinanstadstös som heter något så förnämligt som Anna Anka och som tar sig själv på så stort allvar att silikonbrösten nästa spricker av ansträngningen? Fast egentligen tycker jag mest synd om människan, vars huvudpunkt på dagen är att läsa sitt horoskop, som nästan alltid stämmer! Veena kom förbi för att låna teven och jag som i princip aldrig ser på dumburken förundrades över dagens tv-utbud.
Om Patrik Swayze. Nobody puts Emma in a corner, och såg rullade han fram med sina höfter
och lyfte mig till skyarna med sina starka armar... Tonårsdrömmar och dirty dancing på teven ett par gånger i veckan när vi var som värst, Anna och jag. Good old memories, rest in peace Patrick.
Om veckan som varit. Att gå termin åtta på psykologprogrammet är dessvärre svårförenligt med kontinuerligt bloggande, varför jag hållt ert på halster ett tag. Förutom åtta olika projekt i skolan så har jag även hunnit med att ta tåget åt fel håll (lucky me att det inte var ett direkttåg), överleva ännu en akupunktursession (unlucky me att nålarna måste sättas på kroppens mest smärtkänsliga ställe), gå på bröllopsmiddag (luriga faster gifte sig minsann i all hemlighet med sin Alf), att gå på Hässleholmskalas (den här gången fick jag t o m följa med in), att besöka undersköna Hovdala slott, att se en fantatastisk film, två trevliga fikor på EH, snabbesök hos husbyggarna och mycket trevligt tjejhäng hos Johanna igår (och en lasagne to-die-for). Några pics:
Valter i fokus
Hockeysnack
http://mrmadhawk.se/2009/september/bjorn-keller-ik-pantern.html#comment
Malmöderby
Fröken Tidsoptimist är i farten
Igår var min tidsoptimism nära att försinka mig alldeles. Det skulle ju inte vara alldeles otypiskt mig att missa båda tågen som jag springer fram och tillbaka mellan, men denna gång slutade historien faktiskt lyckligt. Efter att noga ha utvärderat springvänligheten i Lunds centralstations trappor, hunnit hälsa på gatumusikanten tre gånger och dessutom fått lokföraren att skrattande hänga ut genom fönstret och utbrista "Har du verkligen bestämt dig den här gången? så kom jag faktiskt hem till slut, dock utan att tjäna de minuter jag fått för mig att jag kanske skulle göra. Är man desperat att komma hem efter tolv timmar i skolan så är man.
Denna dag började med ett besök hos Eriks bror på hans örtmedicin- och akupunkturmottagning. Mötet med den österländska läkekonsten var fascinerande, men ack så smärtsamt! Fy farao rätt ner i graven vad ont det gjorde med hans långa kinesiska nålar på mina inflammerade stackars fötter! Den akupunktur jag fått tidigare i foten var ju en barnlek jämfört med det här... Kunde knappt stå på fötterna efteråt och undrar fortfarande hur jag ska klara att ta mig till skolan. Vad har färdtjänst för nummer nu igen?
Ikväll bjuder Lisa på försenad fölsemiddag efter träningen, så jag har ett mål att kämpa för där jag staplar fram. Mümsig!
Avslutar inlägget med ett klipp jag bara inte kan sluta skratta åt. Slå upp all in i ordlistan och jag blir förvånad om inte de här grabbarna börjar dansa för dig.
Hälgen
(Vem vet, kanske kanske dyker det upp några lördagsbilder här inom kort)
Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut
Inatt befann jag mig plötsligt på ett torg i en okänd tysk stad. Trots att det bara var september så tindrade torget av julbelysing och bara ett stenkast bort stod tomten med en släde full med färgglada julklappar. På torgets högra sida stod en byggnadsställning och därinunder tittade en elefantyngling ut med busiga ögon. Jag gick fram för att titta närmare och fick häpet syn på min faster, Birgitta. Faster presenterade mig för elefanten och menade att de just skulle gå ut på promenad, eftersom elefanten var väldigt rastlös. Med koppel i hand gick hon ut på trottoarerna tillsammans med sin gråa vän och de befann sig snart längs med en motoväg. Plötsligt kommer Birgitta springande tillbaka och utropar "Elefanten har rymt!" Tydligen hade elefanten, tillsammans med några andra djur (däribland en gigantisk vit kamel) rusat rakt ut i motorvägskorsningen och sedan hoppat ner i havet på andra sidan. Vi behövde inte vara oroliga länge, för just i detta ögonblick höll ett enormt oljefartyg just på att närma sig hamn och lyckades på någon vänster fiska upp våra djurvänner...
Slutet gott, allting gott.
Där hade du haft något att bita i, Sigmund Freud!
